Musikskolans bakgrund

1949 togs frågan om bildandet av en kommunal musikskola i Falköping upp i stadsfullmäktige. Initiativet utgjordes av en framställning från musikföreningarna i staden samt ABF. Deras önskemål var att allmänhetens intresse för en musikskola skulle undersökas.

Bertil Wensby

Musikskolan startar

Tomas, Stig, Tore och Inger

50- och 60 tal

Tomas, Stig, Tore och Inger

50-tal

Tomas, Stig, Tore och Inger

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Musikskolans bakgrund

skriven av musikledare Bertil Wensby i samband med Musikskolans 30-årsjubilleum 1981

1949 togs frågan om bildandet av en kommunal musikskola i Falköping upp i stadsfullmäktige. Initiativet utgjordes av en framställning från musikföreningarna i staden samt ABF. Deras önskemål var att allmänhetens intresse för en musikskola skulle undersökas. Förslaget togs upp som egen motion av stadsfullmäktiges ordförande E V Quick, vice ordförande David Johansson och ledamoten Mats Ohlson.

En kommitté med ledamöter från både stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige tillsattes. Denna gjorde en undersökning dels i folkskolan, dels bland stadens övriga invånare, som visade att ett stort intresse för en kommunal musikskola fanns. 244 folkskolebarn och 71 övriga invånare önskade musikundervisning.

Vid denna tidpunkt fanns det i landet 41 kommunala musikskolor. Kommittén inhämtade uppgifter från dessa och några ledamöter besökte dessutom Katrineholms och Södertäljes musikskolor för att mer detaljerat ta del av organisationen.

Kommittén föreslog att en kommunal musikskola skulle inrättas i Falköping, att en musiknämnd skulle tillsättas som huvudman för skolan, samt att en musikledarbefattning skulle inrättas. I förslaget ingick också instruktioner för musiknämnden och riktlinjer för musikskolans verksamhet.

I drätselkammaren diskuterades om musikskolan skulle ligga under både den kyrkliga och den borgerliga kommunen eller bara under den borgerliga. Folkskolan skulle några år senare förläggas helt under stadsfullmäktige och förför beslutades att så även skulle ske med musikskolan.

Efter att ha inhämtat drätselkammarens yttrande beslutade stadsfullmäktige 25 oktober 1950 att en kommunal musikskolan skulle inrättas fr o m höstterminen 1951. Vissa betänkligheter fanns dock angående de ”stora ekonomiska uppoffringar från stadens sida” som detta medförde.

Under tiden 1951 – 1973 var musiknämnden huvudman för musikskolan. Sedan kommunsammanslagningen 1974 lyder den under skolstyrelsen. Musiknämnden bestod av fem ledamöter och fem suppleanter och sammanträdde vanligtvis 4 – 6 gånger per år.

Kommunala musikledare

En av musiknämndens första uppgifter var att anställa en musikledare. Musikdirektör Sigfrid Strand, som tidigare varit musikledare i Kiruna, fick tjänsten. Det fastställdes att musikledare inte skulle behöva syssla med expeditionsarbete. För detta anställdes en sekreterare. Förutom ledningen av musikskolan hade musikledaren tilluppgift att vara dirigent för Orkesterföreningen, Mössebergs Musikkår och Falköpings Sångsällskap.

Till en början var musikledarbefattningen en extra tjänst. Musiknämnden föreslog 1952 att den skulle inrättas som ordinarie tjänst men det dröjde flera år innan lönenämnden tillstyrkte förslaget. Fr o m 1/1 1955 blev tjänsten ordinarie. Det beslutades också att det för Falköpings stads befattningshavare gällande pensionsreglementet skull vara tillämpligt på musikledaren. Drätselkammaren påpekade i detta sammanhang att såväl reglementet för musiknämnden som instruktionen för musikledare borde ses över. Musikledarens anställningsförhållanden beträffande semester o dyl borde överensstämma bättre med de bestämmelser som gällde för Falköpings stads befattningshavare. Liknande anmärkningar riktades flera gånger mot musiknämnden under de följande åren.

Enligt musiknämnden lade Sigfrid Strand, under sin tid som musikledare, ned ett omfattande arbete på att bygga upp skolan. Han slutade 1956 och som ny musikledare anställdes Hasse Eriksson. Under de närmaste åren diskuterades musikledarens lön och undervisningsskyldighet flitigt. Ett avtal som reglerade dessa frågor hade träffats mellan Svenska Stadsförbundet och Svenska Facklärarförbundet och enligt det skulle musikledaren undervisa 39 veckor per läsår för att kunna flyttas upp till en viss lönegrad. Hasse Eriksson hade endast 28 veckors undervisningsskyldighet men musiknämnden framhöll att han utöver detta  hade så omfattande arbetsuppgifter att en löneuppflyttning var berättigad. Många turer förekom i ärendet men lönenämnden sa nej till uppflyttningen.

Lärare

När musikskolan startade 1951 inrättades inga ordinarie tjänster. Alla musiklärare vara timanställda till en början medan musikledaren var arvodesanställd fram till 1955. 1953 var antalet timlärare 10 stycken.

Elevavgifter

När musikskolan startade 1951 skilde man på folkskoleelever och läroverkselever vad gällde avgifter och lektionstid. Folkskoleeleverna undervisades 20 minuter och betalade därmed lägre avgift än läroverkseleverna som åtnjöt 30-minuterslektioner. Redan 1952 slopades emellertid denna differentiering. 30-minuterslektioner infördes för alla liksom en terminsavgift på 15 kronor.

Den grundläggande idén var att ingen elev skulle behöva stå utanför musikskolan av ekonomiska skäl. Enligt Kommunförbundets rekommendationer fick elevavgifterna inte heller vara så höga att musikintresserade och begåvade elever från hem där man saknade studietraditioner och aktivt musikintresse hellre valde annan fritidsverksamhet på grund av de stora kostnaderna i musikskolan. Man kunde då skapa ett psykologiskt motstånd mot musikskolan i vissa samhällsgrupper och få en socialt sned sammansättning av elevmaterialet.